Begrepp och termer om arbetstid

Arbetstid är ett ord som kan ha varierande betydelse. I dagligt tal menar man ofta den ordinarie arbetstiden (se nedan) men utifrån Arbetstidslagen, Arbetstidsdirektivet och kollektivavtalen saknas en definition.

Ordinarie arbetstid

Detta är den arbetstid som arbetsgivare och arbetstagare avtalat om att arbetsgatagen ska utföra. Heltidsmåttet för ordinarie arbetstid enligt kollektivavtalet AB är för den som inte är arbetsskyldig för helgdagar 40 timmar per helgfri vecka. Är arbetstagaren anställd 50 % av heltid är den ordinarie arbetstiden för arbetstagaren 20 timmar per vecka. För den som har arbetsskyldighet för helgdagar är arbetstidsmåttet för ordinarie arbetstid 38 timmar och 15 minuter. Det finns fler mått för den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd i bilagor till AB samt i HÖK (Huvudöverenskommelse).

Sammanlagd arbetstid

Den utgörs av ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jour. Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader.

Övertid är sådan tid som fullgörs utöver den ordinarie arbetstiden för arbetstagare som arbetar heltid. Övertid kan delas upp i allmän övertid och extra övertid.

Allmän övertid

Allmän övertid får tas ut med max 200 timmar per kalenderår.

Extra övertid

Tid som kan tas ut när den allmänna övertiden är förbrukad. Det krävs att arbetsgivaren kan ange särskilda skäl till för varför extra övertid behöver tas ut. Den allmänna övertiden för samtliga arbetstagare i arbetsgruppen ska i princip ha förlagts innan extra övertid kan tas ut. Extra övertid kan tas ut med max 150 timmar per kalenderår.

Extra övertid och allmän övertid fåt tas ut med max 48 timmar på 4 veckor eller 50 timmar per kalendermånad.

När den som arbetar deltid arbetar mer än sin avtalade ordinarie arbetstid kalls det mertid (istället för övertid). Mertiden kan tas ut med max 200 timmar per kalenderår.

Extra mertid

Extra mertid är mertid utöver allmän mertid. Tiden kan tas ut när den allmänna mertiden är förbrukad och är max 150 timmar per kalenderår. Det förutsätter att arbetsgivaren kan ange skäl till behovet av uttag av extra mertid och situationen inte kan lösas på annat sätt.

Extra mertid och allmän mertid fåt tas ut med max 48 timmar på 4 veckor eller 50 timmar per kalendermånad.

Med jour avses att arbetstagaren utöver ordinarie arbetstid står till förfogande för arbete på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Jour ingår alltså inte i den ordinarie arbetstiden men när arbetstagaren går i aktivt arbete är den aktiva tiden mer- eller övertidsarbete.

Med beredskap avses att arbetstagaren utöver ordinarie arbetstid står till förfogande utanför arbetsstället (till exempel i hemmet) för att utan dröjsmål kunna utföra arbete. Beredskap ingår inte i den ordinarie arbetstiden men när arbetstagaren går i aktivt arbete är den aktiva tiden mer- eller övertidsarbete.

Arbetsgivaren ska förlägga arbetstid så att varje arbetstagare får 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod. Beredskap kan förläggas under arbetstagarens dygnsvila men inträffar en störning under beredskapen så att arbetstagaren måste gå i aktivt arbete kan utebliven dygnsvila behöva kompenseras.

Under varje period om 7 dagar ska arbetstagaren ha minst 36 timmars veckovila. Beredskap kan i normalfallet inte förläggas under veckovila.

Med dygnsbryt avses det klockslag som inleder varje 24 timmarsperiod. Det är arbetsgivaren som beslutar om dygnsbrytet. Dygnsbrytet ska framgå av arbetstagarens schema och samma dygnsbryt ska gälla för hela beräkningsperioden. Inom 24 timmarsperioden ska arbetstagaren få sin dygnsvila och resterande tid kan ordinarie arbete och eller jour förläggas.

Beräkningsperiod är den tid under vilket arbetstagarens ordinarie arbetstid fastställs och uppfylls. Arbetsgivaren fastställer beräkningsperioden som är som minst en vecka och upp till 16 veckor. Med stöd av kollektivavtal kan beräkningsperioden vara max ett år.

Inarbetad tid från exempelvis övertids- eller mertidsarbete som arbetstagaren valt att spara som komp tid. När arbetstagaren tar ut komp tid är hen kompensationsledig.

Ledighet som arbetsgivaren förlägger för att kompensera arbetstagare som fått sin dygnsvila inskränkt på grund av övertids eller mertidsarbete så att vila understiger 11 timmar under 24 timmarsperioden.